Kapitel 1: Ny skola

-         Rrrrrrrring!

Det var måndagmorgon, och Lily Johnson steg upp och stängde av väckarklockan. Hon gick fram till spegeln och såg på sig själv och log.

Idag skulle hon börja på en ny skola. Hon hade flyttat till en ny stad, som hette Minneapolis. Innan hade hon bott i Houston. Hon saknade sina vänner där, men var övertygad om att hon skulle få nya vänner.

- Lily, skynda dig, du kommer försent! Det var hennes pappa som ropade.

- Jag kommer! Hon tog på sig kläder och gick ner.

Hon åt frukost, och sen skyndade hon sig till skolbussen. Hon satt ensam påväg till skolan. Sen när hon var framme skyndade hon sig in, för att hon skulle träffa rektorn. Hon kollade vilket plan expeditionen var på. Sen gick hon upp till expeditionen och frågade efter rektorn. Hon blev visad till hans rum. Där satt en man, ganska kraftigt byggd, vid hans skrivbord. På skrivbordet fanns det en skylt där det stod Carl von Steinburg.

- Välkommen, välkommen. Lily Johnson var det visst?

- Ja, sir.

- Slå dig ner.

Lily satte sig i en skinnfåtölj.

-Så, vart har du flyttat från?

-   Houston, sir.

-  Trivdes du där?

- Ja, sir.

- Du behöver inte kalla mig sir, kalla mig Carl. Han log.

- Varför har du flyttat hit, om man får fråga?

- Pappa hade fått ett nytt jobb här i Minneapolis.

- Jaha, så trevligt. Vad för jobb har han fått?

- Han har fått jobb som chef för något företag.

- Okej. Jag ska ta och visa dig till ditt klassrum. Följ med mig.

- Nej, sir, tack, men jag klarar mig själv.

- Om du säger det, så.

Hon gick ut ur rektorns kontor och började söka efter sitt klassrum. Efter kanske tio minuters sökande fann hon det. Det stod 9 på en skylt. Hon knackade på dörren.

- Kom in.

Hon gick in i klassrummet och såg 13 klasskamrater titta på henne. Läraren utbrast :

- Är det du som är Lily Johnson? Välkommen till din nya klass, hoppas att du ska trivas. Du kan sätta dig bredvid Sanna där.

Hon pekade på en tjej som hade blont långt hår, var kraftigt sminkad, och höll på med en sudd. Lily gick dit hon var visad.

–        Hejsan!  Lily hälsade.

-Hej, tönt, svarade Sanna. Lily kände sig sårad, men hon brydde sig inte om det. Sen gick lektionen som vanligt, men blickarna var fästa på Lily,  hon kände att det var obehagligt. På rasten var hon där alla andra var. Hon var blyg och ensam. Sanna kom fram till henne och frågade; - Och var kommer du ifrån? Hon svarade att hon var från Houston.

– Houston? Okej, Lila eller vad du nu heter. Håll dig borta från mig, tönt. Om du kommer för nära mig, så blir det synd om dig. Lily blev rädd och osäker. Vad hade hon gjort? Hon skyndade sig därifrån, med blickarna trevande efter henne. Det ringde in. Hon skyndade sig till lektionen i matte. Det var där hon fick syn på Honom. En lång mörkhyad kille, skallig, cool och självsäker. Han pratade med några kompisar som satt på samma ställe. Hon blev omedelbart kär, kär i hans utseende och hans självsäkerhet.

– Marco, sätt dig och håll käften!

Det var matteläraren som kom in. Han var också mörkhyad, klädd i en svart tröja och jeans.

–        Nå, sätt igång! Han gick runt och hjälpte de andra och kom till sist till Lily. Han kollade över hennes arbete och utbrast:

– Du är verkligen begåvad i matte. Han lät imponerad.

– Oj, jag har ju inte presenterat mig. Jag heter Carlos. De skakade hand med varandra.

– Och du heter Lily Johnson, visst? Lily nickade.

–  Horan Lily! Det var Marco som sa det. Carlos brusade upp.

– Och du håller käften! Annars får du kvarsittning!

- Vem fan bryr sig?, sa Marco.

- Det kanske dina föräldrar gör. Stick härifrån och pallra dig hit klockan tre, för du har just fått kvarsittning. Skoldagen gick. Efter en utmattande dag slängde Lily ner sig på sängen i hennes rum och började gråta. Hon saknade hennes mamma. Lilys mamma hade tagit livet av sig för två månader sen. Men Lily visste inte varför. Hon grät också för att Marco var så elak mot henne. Men hon tänkte att det kanske blir bättre efter ett tag, detta var ju bara första skoldagen i en ny skola och ny klass. Hon kollade på en film när telefonen plötsligt ringde. Hon tog upp telefonluren, och hann knappt säga hej innan en röst sa:

- Jag ska våldta dig, du är så sexig med din kropp och ditt sätt att gå, och jag älskar hur din rumpa rör sig när du går. Du är klädd som en hora, du går som en hora, du rör dig som en hora! Du ska inte vara så jävla blyg, visa att du är en hora!

Lily slängde luren i väggen, kastade sig i sängen och grinade högljutt. Hon visste inte vem som hade ringt, kanske det var Marco, hon hörde inte rösten.

Hon gick inte till skolan på två dagar. Den andra dagen ringde Carlos och frågade varför hon inte varit på skolan. Då brast hon i gråt och la på. Sen ringde det två gånger till, och sen hörde hon inget mer. Den tredje dagen var hon också hemma. Hon var hemma i 4 dagar. Den 4:e dagen ringde det på dörren. Hon tog på sig morgonrocken och gick och öppnade dörren. Där stod Marco. För en sekund undrade Lily varför han var här, innan han knuffade henne in i vardagsrummet och tvingade ner henne på soffan. Han viskade i Lilys öra: Visa att du är en hora! Han slet av henne morgonrocken och öppnade sina byxor, och sen var han inne i henne. Det gjorde så ont, så ont.

- Fan vad du är härlig, Lily. Lily började gråta.

– Våga inte berätta det här för någon, sa han, och så var han borta. Lily grät och grät och grät. Detta pågick precis efter skolan under 4 veckor. Varje gång skedde våldtäkten i en städskrubb och varje gång började hon gråta efteråt. Detta hände varje dag, till en dag, när han var inne i henne och hon grät, då städskrubben öppnades och där stod Carlos. Han tog tag i Marco och slängde han i väggen.

– VAD FAN HÅLLER DU PÅ MED, VA? Han gav Marco ett knytnävslag. – Det var på skoj!, svarade Marco.

– PÅ SKOJ?! STICK HÄRIFRÅN!, skrek Carlos åt Marco och tog honom i tröjan och drog han till utgången, sen knuffade han ut Marco och sa;

– DU ÄR AVSTÄNGD, FATTAR DU DET?! AVSTÄNGD! Sen skyndade han sig till Lily och frågade hur det var med henne. Lily brast i gråt och Carlos tog henne i hans famn och tröstade henne.

– Vi måste anmäla det här, sa Carlos.

– Nej, då gör han om det igen!, sa Lily. Men vi måste det, sa han igen. Lily och Carlos satt där i minst 2 timmar och pratade. Lily kände sig trygg, han var rätt kraftigt byggd, han kan skydda henne om det behövs.

- Vi måste åtminstone prata med din mamma eller pappa. Då blev det för mycket för Lily, hon grät ännu mer.

-Mamma är död, och pappa bryr sig inte om mig. Jag har inga vänner, jag är mobbad och ensam, och jag vill ta livet av mig. Carlos strök henne över håret. - Kanske du vill komma och bo hos mig ett tag? Lily tänkte efter.

- Nej, det går nog inte så bra. Folk kan tro saker och ting. Plus att jag inte känner dig. Carlos tänkte också efter. – Du har nog rätt. Men du. Om du behöver prata med mig så finns jag till hands i skolan, du kan prata med mig när du vill. Du får till och med ringa mig på kvällarna om du känner att du behöver prata. Du får hälsa på mig när du vill, kan ge dig adressen. Lily kände att hon kunde lita på Carlos. Han gav henne hans adress och telefonnummer, plus mobilnummer. 

- Ring mig när du känner för att prata eller om du behöver anförtro dig. Sen gick Lily hem, glad och lycklig, för nu hade hon en människa som hon kunde kalla vän.

 

 

 

Kapitel 2: Förändringen

 

 

Dagarna som följde var underbara. Carlos var så otroligt snäll, och de pratade i telefon varje kväll. De pratade om tonårslivet, våldtäkter, känslor, allt möjligt, och varje gång växte Lilys förtroende för Carlos. Hennes far visste inte om våldtäkten, och hon ville inte berätta det för honom heller. Hon har ingen lust att berätta det för honom, för den enda hon kunde lita på nu var Carlos. Nu var hon hemma, tog det lugnt, blundade och lät minnena spelas upp. Minnen med hennes mamma spelades upp. En bild av hur hennes mamma gungade henne kom upp, och sen kom en bild på när de ritade tillsammans. Hon saknar henne, hon saknar att prata med henne. Ibland tittar hon upp mot himmeln och undrar om mamma sitter på något moln. Hon har en känsla av att henner mamma ger henne styrkan att ta sig ur detta, och det tänker hon göra, tillsammans med Carlos tänker hon kämpa. Carlos kommer från Spanien och flydde hit när han var tonåring. Han flyttade till Minneapolis när han var arton, sen pluggade han lite, och sen blev han lärare. Han hade jobbat på skolan i 3 år. Ibland ville Lily prata om våldtäkten, och klart ställde han upp och pratade genom alla samtal om det. Skolan gick som vanligt, hon var med Carlos på rasterna i lärarrummet, eftersom att hon inte hade några kompisar. Lärarna kastade misstänkta blickar på de två, men de brydde sig inte om det. Flera lärare hade snackat med Carlos och sagt vad dom tyckte, men Carlos svarade bara att det var mellan dom två, och att det var av psysiska skäl. En dag när de gick tillsammans genom korridoren kom det en lärare och sa att hon tänkte anmäla Carlos p.g.a att han var med Lily hela tiden. Carlos blev sur och sa att hon inget hade att göra med varför de  var tillsammans jämt och ständigt. Han sa sen till Lily att han tänkte gå till rektorn och förklara varför Lily behövde vara med Carlos. Lily ville egentligen inte, men tänkte att det kunde vara bra. Så, Lily följde med Carlos till rektorns kontor. De knackade på, rektorn sa att de kunde komma in.

– Mr Steinburg, jag är här för att bekräfta misstankar om varför vi är tillsammans jämt och ständigt. Lily blev våldtagen en dag efter skoltid av en elev här som heter Marco de Marles, och jag upptäckte det, jag hörde något ljud. Jag gick in för att kolla vad som hände, och där höll Marco de Marles på att genomföra en våldtäkt. Jag tog itu med honom direkt, jag var så förbannad. Därför stängde jag av honom, som ni redan vet att jag gjort. Jag och Lily har nu personlig kontakt med varandra, och jag är ett stöd för henne. Jag vill bara informera er, så att ni inte misstänker något. Lily är en härlig tjej att prata med, jag tycker mycket om henne. Rektorn var tyst en stund, och funderade.

- Jag förstår. Det är såklart väldigt hemskt att detta hände. Jag ska ta och informera Marcos föräldrar. Det kommer att bli en utredning och förhör för Marco och er två, sa rektorn.

– Nej, jag orkar bara inte det, Carl.

– Så, du vill att han ska få gå fri och våldta andra flickor?

- Nej, det vill jag inte, men jag... 

- Inga men, Lily. Det är bättre att han åker fast än att han ska förstöra andra tjejers liv.

- Carl har rätt, insköt Carlos.

- Åh, Carlos, jag kommer inte att klara det!

- Jo, det gör du, sa Carl och Carlos.

- Jag tar och ringer polisen, och Marcos föräldrar. Jag vet situationen mellan din far och dig, och jag väljer att hålla honom utanför detta. Carlos får vara som en extra förälder för dig.

- Det är han redan, sa Lily, och såg på Carlos. Han log.

- Kan Lily få bo hos mig under den här svåra tiden? Jag vet att du litar på mig, Carl. Det är ju bättre att hon är hos en som hon kan prata med, och inte hos hennes far som inte bryr sig ett skit om henne.

- Carlos, jag litar på dig, men vill du det här?

 - Självklart, jag tar hand om henne.

 - Okej, men då får Lily vara hos dig. Ni måste åka till hennes far och hämta saker som hon kommer att behöva.

 - Lily, jag följer med dig hem till dig. Men vänta utanför, jag ska prata lite med Carl.

Hon gick ut och satte sig och väntade, och hon kände sig lite rädd men samtidigt självsäker. 

- Det är helt okej att Lily är hos mig och jag kommer att ta väl hand om henne. Hon ska få den far hon aldrig haft, sa Carlos till Carl.

- Jag litar på dig till 100 %, men var försiktig, folk kan tro saker och ting.

- Ja, det vet jag redan. Jag har tänkt på allt. Hon kommer att få ett eget rum som hon kan inreda hur hon vill, och jag har tänkt att vi ska till köpcentrat och köpa grejer till henne. Hon ska få vad hon vill, och jag kanske kan flytta till en större lägenhet, sa Carlos.

 - Det är storsint av dig, Carlos, och jag är glad att du verkligen bryr dig om Lily. Hon kommer att behöva dig. Jag informerar lärarna om allt det här, så att de är medvetna om vad som händer.

- Tack, Carl, du är en ängel. Hejdå. Han gick ut till Lily och sa; - Kom, nu går vi.

  De gick och hämtade lite grejer, och sen gick de till Carlos bil. De satte sig i bilen och for hem till henne. Under bilresan stannade Carlos till.

– Lily, jag ska berätta en god nyhet för dig. Du ska få bo hos mig, och jag tänker skaffa en större lägenhet som vi ska bo i. Vi ska nu åka till köpcentrat, för du ska få vad du vill till ditt nya rum. Lily kände sig jättelycklig, och älskad.

 

 

Kapitel 3: Lilys rum

 

De for till köpcentrat. De köpte en säng, ett skrivbord, en dator, en stereo, 2 par bäddlakan, en tv, dvd, video lampor, en garderob, en radioklocka, en bokhylla, böcker, och mycket kläder, några bh-ar, trosor, strumpor, en mobil, en stereo, och en sänghimmel. Det måste ha gått på över 20.000 kronor. Tur att Carlos hade så bra lön. Lily kommer att få 500 kr i månaden. Hon fick bo i vardagsrummet hos Carlos. Han hade tagit bort allt han hade i sitt vardagsrum, och gjort om det till Lilys rum. Lily hade fått möblera det som hon ville. Efter några veckors letande efter lägenhet hade Carlos hittat en lägenhet som både hon och Carlos älskade. Det var nytt, modernt, och lägenheten hade fem rum, två badrum, två toaletter, och ett kök. De fick lägenheten. Lily hade valt röda tapeter till sitt rum, och nu hade hon börjat möblera i sitt rum. Carlos hade också köpt lite nytt, en säng, en storbildstv, dvd, video. Efter några veckor var allting färdigt, och Lily kände sig så underbart lycklig efter allt som Carlos gjort för henne. Hela hennes liv hade tagit en vändning på bara några månader. Och det var Carlos förtjänst. Hon hade ingen kontakt med sin far. Lily hade bytt skola och Carlos hade tagit jobb på den skola som Lily började på, så att de kunde ha kontakt.  Lily hade bytt identitet och hette nu Carina Carwin. Carlos hade adopterat Lily och nu kallade Lily Carlos för ”pappa”. Carlos var jätteglad för att hon kallade Carlos för pappa, det hedrade honom.

 

Ett år senare ringde en kvinna och sa att Lilys riktiga far hade dött. Men Lily brydde sig inte, han hade bara gjort hennes liv till ett rent helvete. Carlos förstod, för att Lily hade pratat med honom om hennes far. Hon hade Carlos, som var en riktig far för henne. De visste allt om varandra. Några veckor senare hade han träffat en kvinna, som han blev förälskad i. Hon hette Carla. Carla var jättesnäll, hon var psykolog på samma skola som Lily gick på, och Lily hade haft kontakt med henne i den svåra perioden. Deras förhållande var perfekt, och efter 3 månader flyttade Carla in i deras lägenhet. När de satt och spelade spel en kväll, tänkte Lily; Jag har fått en familj. 

 

En kväll kom Carlos in i Lilys rum och pratade lite med henne innan hon skulle sova.. Han hade en sak att berätta.

- Jag tänker fria till Carla.

- Men vad underbart!, utbrast Lily.

-Jag tänkte bjuda på kinarestaurang och fria till henne där. Men jag tänker be dig om en, eller flera saker, sa Carlos.

- Ja, vad?, frågade Lily

- Vill du vara brudtärna på bröllopet?

- Ja, väldigt gärna!

- Vill du följa till juvelaffären efter skolan imorgon? Hon skulle börja i en ny skola följande dag.

- Okej, du kan hämta mig tre.

- Okej. Godnatt, älskling.

 

Älskling. Det var första gången han uttalat det ordet för Lily, tänkte hon. Lily kände sig varm inombords. Och så somnade hon.

 

Kapitel 4: Ny skola

 

Nästa dag vaknade hon av ett solsken som strömmade in i hennes rum. Hon kände sig lycklig, och hon kände att den här dagen skulle vara härlig.

Hon satte sig upp och kollade i sin garderob. Hon valde en vit vid kjol som nådde ner till smalbenet, plus ett rosa halterneck linne och en svart kofta. Idag skulle hon börja en ny skola och möta nya människor. Hon var lite rädd att det skulle vara samma helvete som på den gamla skolan, men var övertygad att det skulle gå bra. Hon gick och väckte Carlos och sa att han skulle stiga upp och köra henne till skolan. Han steg upp och vi åt frukost tillsammans, och vi pratade.

- Nå, hur känns det att börja på en ny skola idag?

 - Det känns bra, men är rädd att det kommer att bli samma helvete som på den gamla skolan.

- Men Lily, jag tror att det kommer att gå bra. Du har blivit stark dessa dagar, det har jag sett.

- Det tack vare dig, pappa.

- Tack, älskling.

Carlos skjutsade henne till skolan och följde henne till expeditionen. Där satt en kvinna, blont långt hår, svart tröja och jeans.

 - Jag söker rektorn.

- Ett ögonblick, herrn.

 

Några minuter senare kom rektorn, en ståtlig man klädd i svart kavaj, vit skjorta med svart slips, och svarta byxor. Han skakade hand med Carlos och Lily, och visade in dem på hans kontor.

– Välkommen till skolan, Carina! Hoppas att du ska trivas här, sa rektorn.

– Det finns några saker vi vill prata med dig om först innan Carina går på lektion, sa Carlos.

 – Följ med mig in på mitt kontor, sa rektorn.

- Jo, Carina blev mobbad i sin förra skola, och hon har haft det jobbigt, hennes mamma tog livet av sig, och hon blev våldtagen av en pojke på hennes förra skola. Hennes far är död, men han levde under den tid hon gick på den skolan, och han brydde sig inte om henne. Carina bor hos mig och min sambo. Jag har, som du säkert sett, sökt jobb här för att kunna finnas till hands för Carina. 

– Ja, jag har sett att du har sökt jobb hos oss. Tragiskt att hon blev våldtagen, det förtjänar ingen. Också att hennes mor dött, det är tragiskt, och det är bra att du har gett henne livslust, sa rektorn.

– Oj, har inte presenterat mig. Jag heter Robert Karlsson. De skakade hand med varandra.

- Carlos, sa Carlos.

 - Lily, sa Lily. Carlos tittade på henne.

- Lily? Men jag trodde du hette Carina?
Carlos svarade på den frågan.

- Ja, vi har gett henne en ny identitet. Men i verkligheten heter hon Lily.

– Ja, det var sannerligen ett fint namn, Lily. Trevligt att träffas. Du, Carlos, föressten, vill du ha jobbet som mattelärare? Vi skulle faktiskt behöva en till. Carlos och Lily tittade på varandra, och i Carlos ögon kunde hon se glädje, och hon log. – Ja, jag tar jobbet, tack så väldigt mycket, sir, sa Carlos.

- Ja, då kan du börja imorgon om det går bra, sa rektorn. Carlos sa;

- Jag kommer!

 

Efteråt kramade hon om Carlos, för att hon var så glad att han hade fått jobb som lärare i samma skola som Lily. Sen gick Carlos hem, han skulle hämta henne sen, eftersom att hon skulle följa till juvelaren.

Hon blev visad in till ett klassrum där 6 nya klasskamrater såg upp på henne. Läraren kom fram och presenterade sig som Lena Karlsson. Hon var tydligen fru till Robert Karlsson.

– Allesammans! Detta är Carina Carwin, och hon ska börja i vår klass. Carina, du kan sätta dig bredvid Lily där. Så, då börjar vi med matten. Ta upp böckerna, allesammans.  De tog upp matteböckerna, och Lily fick en ny bok, så hon började genast.

Efter en timme ringde det ut. Lily gick fram till henne och sa;

-  Hej, välkommen till klassen! Jätteroligt att du ska börja i vår klass. Vill du träffa de andra tjejerna? Lily svarade;

- Javisst! Hon följde med Lily till ett hörn, där 4 tjejer stod och pratade.

 

- Tjejer! Detta är Carina, den nya tjejen som börjat i vår klass. Carina, detta är Linda, Maria, Caroline och Cheyanne. Tjejerna hälsade på Lily.

- Varför har du börjat på en ny skola?

- Jag blev våldtagen på min förra skola och i hemmet av en kille, svarade Lily. Men gud, vad hemskt, sa Linda.

- Ja, verkligen, sa Cheyanne.

- Men jag har fått ett bättre liv tack vare Carlos, sa Lily.

- Är Carlos din släkting eller något? Frågade Caroline.

- Nej, han var lärare på min förra skola, men har varit som en far för mig.

- Okej. Nu ringer det in. Carina, följ med oss, vi ska till nästa lektion.

Nästa lektion var idrott, vilket Lily hatade. Sen rullade skoldagen på, tjejerna var jättesnälla och hon kände sig glad, för hon hade fått nya kompisar.

 

 

Efter skolan hämtade Carlos henne.

- Haft en bra dag? frågade Carlos.

- Oh, ja, den har varit bra, svarade Lily.

- Vi ska åka till ett ställe först innan vi åker till juvelaren. Men jag säger inte vart, det är en hemlighet, sa Carlos.

De åkte till en parkering nära ett stort hus. Lily gick uppför trappan, med ögonen skymda av Carlos händer som gick bakom henne.

- Tadaa! Lily öppnade ögonen och såg på en stor skylt. Washingtons Adoptivcenter. Lily fylldes av glädjetårar, för att hon visste vad Carlos tänkte göra. Han tänkte adoptera henne.

De gick in i den stora byggnaden, tog en kölapp och fick vänta i en timme, innan de fick träffa en som jobbade där.

- Jaha, vad gäller ärendet, frågade mannen trött.

- Ja, vi är här för en adoption, svarade Carlos. Det är nämligen såhär att jag har fått ta hand om den här tjejen, Carina Carwin, för att hennes mamma hade dött, och hennes far brydde sig inte alls om henne. Hon har blivit våldtagen på hennes förra skola upprepade gånger, och vi fick kontakt genom att jag räddade henne från en våldtäkt.

 

- Att adoptera ett barn kräver underskrift från en förälder. Det knöt sig i magen.

Tänk om de var tvungna att åka till hennes riktiga far och kräva en underskrift? Då skulle de få berätta för honom varför inte Lily kommit hem.

- Men, sa mannen, vi kanske kan glömma det för den här gången. Jag kan hämta papper så att ni kan skriva på.

- Tack så mycket, herrn, sa Carlos. De fick vänta i fem minuter innan mannen kom tillbaka.

- Här har vi det. Var vänlig skriv på dessa papper. Han tog fram dem.

 - Och, så krävs det en underskrift av Carina Carwin. Av vana så skrev Lily hennes riktiga namn, och mannen tittade upp på henne.

- Lily Johnson? Var det inte Carina Carwin? Carlos svarade på frågan.

- Hon heter Lily Johnson på riktigt. Lily, du måste skriva Carina Carwin för säkerhets skull. Lily suddade och skrev Carina Carwin.

- Så, då var det klart, sade mannen när han skrivit hans underskrift. Lily, nu är Carlos far till dig. Lily skrattade och grät, hon var så glad, hon kramade om Carlos och skakade mannens hand och tackade hjärtligt.. Nu hade hon fått en ny familj. När Carlos och Lily satt i bilen sa Carlos;

- Nu är du min dotter, det känns ofattbart, men underbart. Nu ska vi åka till juvelaren, och sen ska du och jag gå på stan en sväng, om du vill?

-Ja, gärna, svarade Lily. Det tog fem minuter att åka till juvelaren.

När de var framme gick de omkring och kollade på ringar. Lily pekade ut vissa som hon verkligen tyckte var vackra. Till slut valde Carlos och Lily en ring med diamanter format som ett hjärta. Lily fick också ett halsband av guld, med ett hjärta på, format som ett hjärta, och det var ett bevis på Carlos faderskärlek, sa han. Kvällen därpå hade Carlos bjudit ut Carla på en romantisk middag, där Lily fick vara med. Lily hade klätt sig i en rosa jättesöt klänning, som Carlos köpt till henne som en liten present. Hon satte upp sitt långa blonda hår i en knut, sminkade sig, och sen gick hon ner.

- Du ser ut som en ängel, sa Carlos och Carla. Lily blev så glad över kommentaren. Nu skulle de åka till restaurangen.

 

Kapitel 5: Frieriet och Cheyanne

 

Lily beställde entrecoté med kortetter, Carlos beställde samma, och Carla beställde marinerad kortlett med klyftpotatis. Lily drack cocacola light, Carla och Carlo drack något vin, som Lily fick smaka på av Carlos, och hon tyckte inte det var gott, hon fick gå på toan och dricka vatten medan att Carla och Carlos skrattade åt henne. När hon kom tillbaka hade maten kommit , så hon satte sig och åt. Hon tyckte att maten smakade ljuvligt. När de hade ätit och servitören hade tagit tallrikarna, sa Carlos:

- Carla, det är något jag vill säga dig, och reste sig upp och gick ned på knä. Carla fylldes av glädjetårar, för att hon visste vad Carlos tänkte göra. Lily bara log.

- Carla, vi har varit tillsammans i flera månader, och jag blir så lycklig av att vara med dig. Jag älskar dig så mycket. Du är min diamant och mitt ljus, du är solnedgången om kvällarna, du är månen på den svarta stjärnfyllda himlen. Vill du gifta dig med mig? Carla svarade gråtande; - Ja, Carlos, jag vill gifta mig med dig. De kysstes, och hela restaurangen applåderade, till och med Lily applåderade. Lily kramade Carla och Carlos. Carlos var så glad, han sken som en sol. Lily kollade på Carlas ring, den passade på henne.

 

Efteråt åkte dom hem, och Lily lämnade Carla och Carlos ifred, eftersom att Carla nyss hade friats till av Carlos, och Lily visste vad som skulle hända nu. Hon var inne på sitt rum och  lyssnade på musik, som hon inte gjort på ett tag. Hon lyssnade på skivor hon köpt, låg i sängen och tänkte på sin mamma. Hur har hon det i himlen? Ser hon ner på Lily just nu? Lily saknade sin mamma otroligt mycket. Sen efter två timmar slog hon av musiken, och gick till badrummet för att ta ett varmt bad innan hon skulle lägga sig. Hon tände ljus och sen lade hon sig ner i badet. Hon låg och tänkte på allt som hänt, och hon kände sig lycklig. Hon hade Carlos och Carla. Efter badet gick hon och lade sig. Sen kom hon på en ide. Hon skulle köpa en dagbok, och skriva sina känslor. Hon bestämde sig för att fråga Carlos på morgon om han kunde skjutsa henne till bokhandeln efter skolan. Och så somnade hon.

 

Nästa morgon vaknade hon av att fåglarna kvittrade utanför hennes fönster. Hon steg ur sängen och gick försiktigt in till Carla och Carlos rum för att kolla om Carlos var vaken. Han hade tydligen redan gått ner, han låg inte bredvid Carla. Hon gick nerför trappan och såg honom sitta vid matbordet, han fikade och läste tidningen.

- Godmorgon, pappa, sa Lily.

- Godmorgon, min solstråle, sa han när han tittade upp.

- Hur är det idag, fortsatte han.

- Bara bra. Du, pappa, kan du möta mig efter skolan idag?

- Varför då, undrade Carlos.

 - Jag tänkte köpa en dagbok. Det kanske är bra för mig att beskriva mina känslor och så.

- Okej, jag kan hämta dig efter skolan, Lily, sa Carlos. Lily fixade fika till sig, och gick sen till badrummet för att borsta tänderna os.v. Sen gick hon och klädde på sig, gick till bussen, och for till skolan. Under bussresan till skolan tänkte hon på hur underbar Carlos var, hur mycket hon älskade honom och Carla. Hon var hur lycklig som helst. När hon var framme skyndade hon sig till klassrummet.

- Hej Carina! Det var Cheyanne som hälsade.

- Hej Cheyanne! Hur är det, frågade Lily.

- Bara bra, själv då? svarade Cheyanne.

- Bara bra med mig, svarade Lily.

- Du, Cheyanne, fortsatte hon, jag skulle vilja berätta en sak för dig. Kan vi prata ensamma på rasten, frågade Lily.

- Ja, det kan vi, svarade Cheyanne. Sen hade de lektion. Efter en och en halvtimme ringde det ut. Cheyanne och Lily gick ut och avlägsnade sig från de andra.

 

Lily berättade allt som hänt och varför hon bodde hos Carlos, och varför Carlos jobbade på skolan. Cheyanne sa att hon förstod och att hon var i samma situation, men inte att hennes adoptivfar jobbade på skolan. Däremot gjorde hennes adoptivmor det. Lily berättade även att hon hette inte Carina Carwin, utan att hon hette Lily Carwin. Sen mötte hon Carlos, han frågade hur det var, och Lily berättade entusiastiskt hur hon hade det på skolan, och Carlos var så glad för hennes skull. Han förstod att Lily behövde berätta för någon om hennes situation och sa att det var bra gjort, för nu kan ju Lily prata med Cheyanne och hennes problem. Hon berättade att Cheyanne var i samma situation också. Carlos tyckte att de var som själsfränder i det laget, Cheyanne och Lily. Carlos och Lily kom överens att mötas klockan tre på parkeringen. Dagen gick som vanligt, Cheyanne och Lily kom mer närmare varandra och pratade med varandra om deras känslor. Klockan mötte Lily Carlos på parkeringen.

 

 

- Lily, jag är så glad för att du fått en sann vän som Cheyanne. Jag känner att det kan bli riktigt bra mellan dig och Cheyanne, sa Carlos.

- Jo, det är verkligen underbart, sa Carlos.

De for till bokhandeln för att köpa en dagbok till Lily. Dagboken var svart, prydd med silverstjärnor. Sen for de hem, där Carla hade gjort mat. Lily tänkte; Gud vad god den var. Carla var jätteduktig på att laga mat. Den kvällen pratade Lily mycket med Carla, om hennes känslor, om allt som hänt. Carla var en god lyssnare,  det upptäckte Lily. Hon berättade om hennes nya identitet, och Carla sa att Lily är verkligen ett vackert namn, men att det är säkrast för Lily att ha namnet Carina. De bestämde att åka till en bröllopshop nästa dag, för att prova brudklänningar och brudtärneklänningar, eftersom att Lily skulle vara brudtärna. Carla skulle ringa och säga att Lily skulle vara ledig. Sen skrev Lily i sin nya dagbok, och sen somnade hon.

 

 

Kapitel 6: På bröllopshopen

 

När Lily vaknade nästa dag kände hon sig glad. Lily hade tagit sovmorgon och vaknade vid 10. Hon gick ner till köket där hon fann Carla, som satt och läste tidningen. Hon gav Carla en kram och sa att hon älskade henne. Carla sa detsamma. Hon rostade bröd, och gjorde varm choklad, och satte sig vid bordet. Sen fick hon tidningen och började läsa. Efteråt gick hon och duschade och satte på sig en sommarklänning, det var mycket varmt ute. Och hon kände att hon ville vara extra fin. Carla hade tydligen känt detsamma, för när hon mötte henne på bottenvåningen var Carla klädd i en rosa klänning.

- Jag har ringt och sagt att du är ledig idag, Carlos har åkt till jobbet, sa Carla.

 Det kändes konstigt att inte träffa Carlos idag, tänkte Lily, eftersom att hon träffat Carlos varje dag på skolan.

Sen for de till bröllopshopen. Carla och Lily hade samma smak, så det var lätt att välja brudklänning och sånt. Carla skulle ha på sig en vit sidenklänning, vid nedtill och korsettsnörning bak. Och en lång slöja. Lily skulle ha en vit sidenklänning också, men inte med snörning bak. Klänningen var prydd med broderingsblommor i vitt. Den hade inte korsettsnörning bak, utan en dragkedja. Den hade halternecksband. Carla skulle ha vita skor och Lily detsamma. Carla skulle sätta upp sitt svarta hår i en vacker knut, och ha vita små blommor på knuten. Lily skulle färga och locka sitt hår, hon hade blont hår men beslöt för att färga håret till mahognybrunt, och sen skulle hon ha stjärnor i vitt silver i håret.

Carlos kom efter nån timme och skulle prova sin dress, han skulle ha vit kavaj, vit skjorta, vita byxor, och svarta skor. Sen stannade han med Lily och Carla för att prova olika maträtter och efterrätter, och så skulle de välja blommor och välja vilken låt de skulle dansa brudvalsen till. De valde ”Listen to your heart”, med Roxette.

När de skulle hem, sent på kvällen, färdig med att ha ordnat detaljer till bröllopet, var de proppmätta. De hade provat förrätter, varmrätter och efterrätter. Förrätten blev urgoda crepes, varmrätten blev lammstek med myntasås; finhackad mynta i vinäger, och spröda grönsaker, efterrätten blev scones med jordgubbssylt. Lily var så mätt, hon tyckte att det var hur gott som helst. Drycken blev chardonnayvin för de vuxna, och alkoholfri cider för de yngre.

Carla och Carlos sade att de var så nöjda, för nu var allt klart. De hade fastställt ett daturm för bröllopet, den 1 augusti skulle de gifta sig. De skulle gifta sig i kyrkan Westminister Abbey. De lade sig vid tolv, och sen sussade alla sött.

 

 

 

 

 

Kapitel 7: Christoffer

 

Sen hände det inte mycket mer den helgen. Sen var det måndag. Carlos skjutsade Lily till skolan. De började gå mot ingången, och när de kom fram dit fanns det en stor affisch på dörren, där det stod:

 

 

DISCO

Tid? 18.00 – 23.00

Plats? Washingtonskolan

När? Fredag den 25 maj

 

- Tänker du gå? frågade Carlos.

Lily svarade; - Vi får se. De gick in i byggnaden, där Lily såg Cheyanne, så Carlos och Lily skildes åt. Hon gick fram till Cheyanne, och de gick in i klassrummet, där stämningen var glädjefylld eftersom att det var disko på fredagen. Tjejerna pratade om vem de skulle fråga, vad de skulle ha på sig os.v. Cheyanne och Lily satte sig på sina platser och började en livlig diskution om vad de tror kommer att hända på fredag, pratade om killar som skulle kunna tänkas bjuda de två. Sen kom läraren, så de var tvungna att flytta diskutionen till rasten. Första lektionen var historia. Urtråkigt, tyckte de båda. Efter en och en halvtimme ringde det, som vanligt, ut. Lily och Cheyanne gick till en hörna ute, där de kunde snacka ifred.

 

- Tänker du gå? frågade Cheyanne.

- Jag vet inte, Chey, svarade Lily.

- Första gången du kallar mig Chey, utbrast Cheyanne. Jag gillar det, tillade hon.

- Kolla in snyggingen där, utbrast Lily.

Cheyanne sa; - Javisst, han var snygg, och blinkade till Lily.

- Nåja, men hur är det med dig, Chey, frågade Lily.

- Jodå, svarade Cheyanne, det är bara bra med mig. Lite trött på skolan nu men det är ju snart lov. 

- Just det, jag har en sak att berätta, sa Lily. Vet du vad som hände i fredags?

- Nej, vadå? frågade Cheyanne.  Pappa friade till Carla! sa Lily glatt.

- Va ?! utbrast hon, vad kul! Vi har redan bestämt brudklänning och allt, sa Lily.

- Okej, det låter jättekul, sa Cheyanne. Sen ringde det in. När Lily och Cheyanne sprang uppför trapporna stötte hon på någon. Hon såg upp och sade;

- Se dig för, din idiot, skrek Lily men tystnade fort. Det var killen hon såg på skolgården.

- Men ursäkta då, skrek han till ilsket, och gick iväg. Lily blev röd som en tomat. Det var killen hon gillade.

- Chey, det var han! Det var han! Åh, nu har jag skämt ut mig.

- Nej, det har du nog inte, försökte Cheyanne övertyga henne.

- Jo, det har jag visst, envisades Lily. Och så höll dom på ända tills de var framme i klassrummet. Nästa rast såg hon den där killen igen, och hon skämdes. Han kom fram till henne och sa;

- Ursäkta om jag lät elak när vi möttes sist. 

- Nej, det är inte du som ska säga förlåt, det är jag som ska göra det, sa Lily.

- Men vi var ju båda ilskna, så vi kan förlåta varandra iallafall.

- Så, vem är du? frågade han.

- Jag heter Carina Carwin, svarade hon. Och du då?

- Jag heter Christoffer, svarade han. Christoffer Carwin. Identiskt, tänkte Lily. Han hette också Carwin i efternamn. Men hur skulle hon förklara för Christoffer om hon träffade honom mer, att hon inte hette Carina?

Christoffer fortsatte; - Är du ny på skolan?

- Ja, svarade Lily.

- Jag också, sa Christoffer.

-Men vilken klass går du i då? frågade Lily.

- Klass 8B, svarade Christoffer.

-Okej, jag går i klass 8A.

- Lustigt att vi heter samma efternamn, inte sant? Kanske vi är släkt eller något, sa Christoffer.

- Ja, kanske det, sa Lily, och log stort.

- Var bor du? frågade Christoffer.

- Jag bor några kvarter bort, svarade Lily.

-Dudå?

-Samma här, svarade han.

- Vilken gata bor du på? fortsatte Christoffer.

- West end street 24, svarade hon.

- Jag bor på East end street 24, sa han, och log. Lily log tillbaka. När hon tänkte efter var Christoffer rätt snygg. Då kom frågan Lily inte hade väntat sig. Ni kan ju tänka er vad det var för fråga.

- Vill du gå på diskot med mig?

- Njaa, jag vet inte, svarade Lily. Christoffer såg ledsen ut.

Lily sa snabbt; - Okej då. Ska vi mötas vid ingången klockan kvart i sex?

- Okej, svarade Christoffer. De skildes åt. Lily skyndade sig till klassrummet, där Cheyanne redan var.

-Var har du varit? Lily berättade upphetsat vad som hade hänt nyss.

- Wooow vad kul, utbrast Cheyanne. Lilys glädje övergick sen till panik.

-Vad ska jag ha på mig?! Lily var exhalterad, hon blev nervös.

- Men du, vi kan gå på stan efter skolan, sa Cheyanne.

- Okej, sa Lily, men jag måste meddela Carlos.

-Okej, sa Cheyanne.

- Okej, allesammans, slå upp sidan 79! Det var läraren som kom, och nu skulle de ha biologi. När det äntligen ringde ut senare sa läraren;

- Carina Carwin, rektorn vill träffa dig. Lily blev förvånad. Hon har aldrig blivit kallad till rektorn. Hon sa hejdå till Cheyanne, som också blev förvånad över att han ville träffa honom. Hon började gå genom korridoren, gick uppför 2 trappor, svängde till vänster, gick in i en korridor och sökte upp rektorns namn, för hon hade glömt vart hans rum var. Robert Karlsson. Här var det. Hon knackade på.

 - Kom in! Lily gick in och fann Robert sitta vid sitt skrivbord, koncentrerade sig på ett papper.

- Sätt dig, sa Robert lugnt. Hon satte sig i en fåtölj nära skrivbordet. Robert tittade upp.

- Hej, Lily.

- Hej, Robert.

- Hur går det i skolan för dig?

- Det går väl bra antar jag.

- Känns det bra att Carlos jobbar här?

- Ja, det känns bra.

- Vi ska ha utvecklingssamtal med dig och Carlos snart. Vi kommer att prata om hur det gått i skolan för dig, och vad du behöver utveckla os.v.

Lily ville bara drunkna. Robert förstod vad Lily kände sig nervös över.

- Men du behöver inte vara orolig. Jag har tittat över din utvecklingsplan. Du har skött dig bra i skolan, och jag kan intyga att du har inga IG.

- Vad skönt att höra, sa Lily.

- Jag har några frågor till dig. Trivs du i skolan?

- Ja, jag gör det lite grann.

- Lite grann?

- Okej, jag trivs bra. Känner mig inte rädd längre.

- Men det var ju skönt att höra. Jag förstår att det är dina nya vänners förtjänst?

- Ja, svarade Lily.

- Så, ska du gå på diskot på fredag?

- Ja, det ska jag.

- Vad trevligt, hoppas att du får ett sant nöje.

- Tack, Robert. När ska vi ha utvecklingssamtal?

- Tja, när tror du det passar?

- Nästa vecka?

- Okej, ska se över min kalender. Onsdag klockan 15.00?

- Hm, sa Lily och tänkte efter. - Jo, det går nog bra.

- Okej, då ses vi på onsdag nästa vecka.

- Ja, det gör vi. Tack och adjö.

- Adjö.

 

Det hade ringt ut, så Lily sprang och sökte efter Cheyanne. Hon krockade med Christoffer igen.

- Vi ses visst överallt idag, sa Christoffer.

- Ja, tydligen, sa Lily och skrattade.

- Har du sett Chey, frågade Lily.

- Ja, jag såg henne vid grillplatsen där borta.

- Okej, ska skynda mig dit. Vi ses!

Hon skyndade sig till grillplatsen, och såg Cheyanne. Hon satt och läste en bok. Hon tittade upp när hon hörde Lilys steg.

- Chey! Har letat efter dig, jag krockade med Christoffer, och han sa att du var här.

- Okej. Hur gick det hos Robert?

- Jodå det gick bra. Han frågade hur jag hade det i skolan och så, och vi bestämde en tid för utvecklingssamtal.

- Hoppsan, så det är dags för utvecklingssamtal nu.

- Japp, det verkar så.

- Ja, då kommer väl han att kalla mig närsomhelst.

- Mm. Ska du gå med någon kille?

- På discot?

- Ja, vad trodde du att jag snackade om?

- Jag har nyss blivit frågad av Stefan i 9b, sa hon glatt.

- Vad roligt!

- Ja, sa hon och log stort.

- Det ringer in. Kom så går vi, sa Lily.

Och så gick de in.

 

 

 

 

Kapitel 8: Miljonärer

 

- Carlos! Lily såg honom precis efter de hade slutat.

- Hej Lily! Haft en bra dag?

- Ja, det har jag, och hon storlog. Själv då?

- Jo, det har varit bra. Ska du på diskot?

- Ja, det ska jag. Christoffer Carwin har bjudit mig!

- Men gud, så roligt. Kanske du ska köpa kläder till diskot?

- Ja, om jag får?

- Självklart får du det! Carla kanske kan följa dig efter maten, sa Carlos.

- Okej, det vore kul!

- Ska du följa mig till personalrummet, så hämtar jag mina grejer och så åker vi hem?

- Okej, svarade Lily.

Det var 2 dagar kvar till skolan slutade. Alla var nervösa inför diskot på fredag, och nu var det onsdag. Lily och Christoffer hade mötts några gånger och vid varje möte hälsade Christoffer.

 

De gick till personalrummet och hämtade hans grejer och sen åkte de förbi affären och köpte en skraplott. Sen for de hem.

 

- Vi är hemma, ropade Carlos.

- Hej, älskling! Hur är det med dig?

- Jo, tack, bra, själv då?

- Jo, det är bra med mig.

- Och med dig, Lily?

- Ja, det är toppen! Jag ska på disko på fredag, sa hon glatt.

- Men så trevligt, sa Carla och log.

- Kan inte du och jag köpa kläder efter maten?

- Ja, det kan vi väl, svarade Carla glatt.

- Kom hit nu, ropade Carlos inifrån köket. Vi ska skrapa!

De gick till köket och Carlos satte igång att skrapa. Carla och Lily började sätta fram indregienser till maten, när plötsligt Carlos tjöt av lycka.

- Vi har vunnit 10 miljarder! Carla och Lily blev överrumplade. 10 miljarder, det kan inte stämma, tänkte Lily.

- Ge hit lotten, sa Carla åt Carlos. Carla fick lotten och kollade minst 5 gånger, innan Carla tjöt hon också, för de hade nu blivit miljardärer.

- Lily. Vi har vunnit 10 miljarder, skrek Carla, av lycka. Lily skrattade, hon var så lycklig.

- Vi måste köpa en lyxvilla, ju! Och .. Ojojoj vad det här var nytt! Vi åker och lämnar in lotten på en gång, sa Carla ivrigt. De satte sig i bilen och for iväg till närmaste affär, där det konstaterades att de vunnit 10 miljarder. Vinsten skulle komma på posten inom några dagar. Familjen Carwin åkte hem, full av lycka och ideér. Carla och Carlos hade ringt till alla sina släktingar och berättat att de vunnit 10 miljarder. Släktingarna blev väldigt glada. Sen bestämdes det att de skulle köpa ett nytt hus, ett lyxigt hus med jauczzi och ångbastu.

 

Efter maten for Carla och Lily till stan och köpte kläder. De köpte ett par vita byxor och en svartglittrig top. Lily var nöjd med kläderna.

 

Dagen gick, och sen blev det fredag. I skolan var det kaos, eftersom att det var skolavslutning dagen därpå. Lily skulle ställa upp i skolavslutningen, hon skulle sjunga ”I will always love you”. Hennes rörelse och drama-lärare hade sagt att hon hade en underbar röst, så Lily ställde upp. Hon kunde redan sången utantill, så det var en bagatell för henne. Carla och Carlos var så stolta över henne, när hon berättade det några veckor tidigare. I skolan bjöds det på tårta med sommarbär på lunchen. Och lärarna hade önskat eleverna glad sommar. Efter skolan när Lily kom hem hade Carla och Carlos hittat en villa som de köpt, och Lily skulle få åka med Carlos dit till villan på en gång, de var så ivriga. Lily blev häpen, för det här huset var verkligen lyxigt. Det fanns 5 sovrum, 2 kök, 3 badrum, 2 vardagsrum. Lily skulle få hela övervåningen för sig själv, med 2 sovrum och en stor toalett, med jacuzzi, dusch. Carlos och Carla hade förstås också jacuzzi, toalett och dusch. De hade en pool ute, och en trädgård. Huset var vitt med svarta fönsterkarmar. Lily var så lycklig. Huset hade kostat en miljon, men det var värt det, sa Carlos. Lily gav Carla och Carlos en stor kram, eftersom att de gjort henne så lycklig. Sen berättades det att Lily skulle få tvillingsyskon. Lily blev chockad, men lycklig. Hon skulle få syskon, vilket hon aldrig haft.

 

Dagen därpå var det skolavslutning. Det gick en timme tills Lily fick gå upp på scen och sjunga. Efter att hon sjungit fick hon stora applåder. Stående ovationer. Rektorn kom upp på scenen, berömde henne och gav henne blommor. Efter skolavslutningen gjorde Lily sitt vanliga vrål, tillsammans med sina vänner ; Sommarlov!

 

Dagarna gick sen, med förberedelser för Carla och Carlos bröllop. De fick träna hur de skulle gå, och de planerade vart alla gäster skulle sitta, os.v. Och Carlas mage putade ut mer och mer för varje vecka.

 

Till slut var det dags. Carla, Carlos och Lily steg upp tidigt på morgon, för ceremonin skulle börja klockan 14, och innan dess var det förberedelser som gällde. De tränade genom allt två gånger, och sen var det dags. Carlos och Lily gick först tillsammans genom gången, och under tiden de gick fram tittade de på varandra ett ögonblick och log. Sen kom Carla, och gud vad hon var vacker. Sen kom de fram till altaret. Prästen började med några ord om Carla och Carlos, och Lilys förflutna, och att Carla och Carlos var sända av gudarna för att ta hand om Lily. Sen sa han; - Tager du, Carlos Cannameron, Carla Cennan, till din maka, till att älska i nöd och lust, till döden skiljer er åt? Ja, svarade Carlos, och satte ringen på Carlas finger.

 - Tager du, Carla Cennan, Carlos Cammameron till din make, att älska i nöd och lust, till döden skiljer er åt? Ja, svarade Carla, och satte ringen på Carlos finger.

- Jag förklarar er nu man och hustru. Du kan kyssa bruden, sa prästen till Carlos. Sen kysstes de, och bröllopmarchen började spela. De började gå långsamt ut. Sen gick de in i ett rum, Carla och Carlos var så lyckliga, för nu var de gifta. Efter tio minuter började de gå ut, och ris kastades på dom. Carla och Carlos gick in i limosinen, medan Lily stannade kvar.

- Lily, kom, ropade Carla. Hon skyndade in sig i limon, och sen for de iväg. De körde omkring litegrann i en timme, och sen åkte dom till festlokalen, där alla väntade. Sen hade de middag, och sen bröllopfest. Carla och Carlos hade besämt att inte åka på bröllopsresa, eftersom att de inte ville lämna Lily ensam hemma.  De hade jättekul på bröllopsmiddagen och bröllopsfesten. Många hyllade Carla och Carlos, tillomed Lily hade önskat dem lycka till, och tackat för att de hade tagit hand om Lily, att hon älskade dom. Carla och Carlos blev rörda, och kramade om Lily. Sen, sent på natten, efter bröllopsfesten åkte de hem, och startade deras nya liv, i deras nya hus.